I onsdags fick jag bryta efter 2KM då det började smärta till i höger knä, underlaget jag sprang på då var varierat där ena delen (1km) var mjuk sand.
Idag sprang jag över 7KM på asfalt och det kändes stabilt och underbart! I säkert 4KM var mina tankar på annat håll och jag glömde bort att jag sprang. Underbara stunder som dessa är sällsynta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar